Sitter här på Karolinska sjukhuset i Solna och väntar på att bli scannad. Vartannat år när du är kvinna och över 40 år så blir du kallad för röntgen av dina bröst.
Jag var lite sen. I kassan sa hon att det absolut inte var något problem eftersom det är förseningar. Oj, oj hela väntrummet är fullt av kvinnor , alla sittplatser är upptagna. De står till och med i gången.
Bara att gå in här på Radiumhemmet luktar sjukdom och skapar stress.
Jag var här med min moster när hon var dålig. Hon dog i lungcancer när hon var 70 år.
För fyra år sedan hittade de något i mitt bröst. Det kändes fruktansvärt att bli kallad tillbaka väldigt snabbt. Det var en ofarlig cysta tack och lov. Jag hann ändå gå igenom mitt liv och hur skulle det bli med min som och hans opålitliga pappa? Hur skulle det gå med ekonomin?
När min dotter fick bröstcancer så fick jag en chock. Det var väldigt jobbigt. När hon gick igenom den tuffa behandlingen och bröts ner och led så var det väldigt tufft och sorgligt även för en mamma. Jag slutade hålla yoga på olika Sats ställen och på ett par andra ställen eftersom jag inte orkade åka hit och dit. Ville finnas tillgänglig i fall min dotter skulle behöva mig. När jag fick följa med till sjukhuset när hon skulle få cellgifter så körde jag på en stor sten innan.
De frös hemnes ägg så att det skulle finnas en chans för att skaffa barn. Som ett riktigt mirakel så blev hon gravid strax efter avslutad behandling. Lilla Julian som är så söt och go och som jag är världens gladaste mormor till är nu precis 1 år.
Känner tacksamhet.
Undrar hur många inne på mammografin får negativt besked efter dagens röntgen.
Sköt om dig
Pia
Om Shanti Silver 